Monday, July 10, 2006

Det knastrar

Det knastrar i mitt bröst
Jag vet vad det är. det är glasskärvorna.
De kvarlevande spillrorna av mitt inre livsorgan.
Det finns inget syre där. Du finns inte där.
Du har ångat bort. Flytit ut i ådrorna. Silat iväg genom ryggmärgen.
Det svider. Flisorna skär in djupt i köttet. De splittrade bitarna kommer inte mjukna. inte ge med sig och sjunka ihop till en mjuk, ruttnande hög.
De kommer förbli hårda och vassa. medan allt annat går förlorat kommer de förbli. splittrade. enskilda. isär.
Som en kall och brusten tanke..

0 Comments:

Post a Comment

<< Home